Råvaror

Varje dag på mitt jobb, med P3 som enda alternativ till underhållning så provoceras jag av Annika Lantz tills knogarna blir vita. Hon är så förutsägbart egocentrerad, programidén är att man skall utsätta människor för Annika Lantz. Hon är inte en journalist, hon intervjuar inte människorna som är där utan hon berättar för dom om sin relation till dom. Hon låter sitt barn skriva frågor för att det är "charmigt" men det mest skrämmande är att hennes egna frågor är de mest infantila. Det är frågor som "Vad är musik för dig?", "Är det jobbigt att vara kändis?", "Kommer du ihåg när jag spillde ut en drink över dig på Lejonkungen 3 premiären?".

Läser man any given mattidning när de intervjuar kockar så är det precis samma journalistik. Journalisterna "utsätter" kockarna för sig själva, med en "lilla jag i köket", och frågar dom saker som: "Tycker du det är roligt att laga mat?" och "Lagar du helst till dig själv eller andra?" och blir sedan i artikeln förvånade över hur mycket gemensamt de har med Lallerstedt eller Niklas. Tina, Nigella och Oliver har bidragit med en dumförklaring av kockar, "matlagning skall vara kuuul och enkelt!!"
Sen är det en annan sak att kockar har en tendens i intervjuer att svara lika engagerat och eftertänksamt som Henrik Larsson och Mats Sundin. "Vad är det viktigaste i köket?", "Vad är det bästa du vet, vad kan du inte leva utan, vad är din hemliget, vad gör din restaurang speciell" and so on, svaret blir alltid: "Råvaror."

Här är mitt reportage om råvaror, jag låter dom tala för sig själva.

Bonne Guerre Gear: Orrefors Difference

Nu har de kommit, mina sex vinglas. Difference Primeur som min morsas polare och gamla kollege Erika Lagerbielke gjort för Orrefors. Även om företaget har sett sina dagar som självklart exempel för bra skandinavisk design så är de tveklöst den bästa källan för bra vinglas. Lagerbielke tog fram de här glasen tillsammans med DN:s eminente vinkritiker Bengt- Göran Kronstam för att skapa den perfekta vinkupan. Primeur som jag köpt är för unga rödviner, vilket jag antar kommer vara det min icke-existerande vinkällare kommer fyllas av de närmsta åren.

Man får en otrolig snurr på vinet, det är som att titta in i en tvättmaskin och man lär frigöra fler behagliga dofter än en tax-freeshops parfymavdelning. Med hela näsan nere i glaset bildas nästan ett vakum och man är lite rädd för att mer stornästa vänner skall fastna. Jag Har fått slag på fingrarna under min uppväxt när jag fettat ner kupan med mina fingrar och tillrättavisats med att foten är till för att hållas i, inte för att pryda. Antar att man drastiskt kan göra det till en klassfråga men jag anser att kletiga kupor inte gör sig i stearinljussken.

På Orrefors hemsida kan man läsa att glaset framhäver unga viners vinösa profil, vad menas med det? Kan någon som vet lämna en kommentar?