John Isaacs

Svarta klövar

Nu blir det Priorat, Pingus och Pata Negra i fem dagar. Det spås sol och värme, cava och modernism. Världslitteratur i handbagaget, färskt CSN på kontot och min främsta förebild när det kommer till att hitta det lilla i det stora (motsatsen till den tämligen banala "dygden" att se det stora i det lilla), pappa. Vi undersöker förutsättningarna för att semestra sittandes, att bara resa sig upp för att gå och sätta sig någon annanstans. Jag kommer att må bra i alla fall.

Tills dess!

Off again

Tillbaka i London, för att åka till Barcelona på onsdag. Sitter med Lecools guidebok till staden som hela min barndoms stad har vallfärdat till de senaste åren. Precis som de gjorde till London på 90- talet. Jag är sen, eller kanske tidig. Har lyckats utröna vilka som är de klassiska favoriterna för att sedan röna ut vad man väljer hellre för att till slut kröna i alla fall en given destination, D.O. Har aldrig ätit bra tapas, har aldrig ätit bra pinxos så det kommer bli en under flykt, flykt från en flytt som aldrig tycks komma till ända.

Har ni några tips på vad som helst om vad ni vill så kommentera utan eftertanke!

Nyårsdagsläsning

Sydsvenskan publicerar en artikelserie om matkultur, "det finns en mängd moraliska, miljömässiga och mytologiska faktorer vi måste förhålla oss till innan middagen står på bordet." Första artikeln om "ålamörkret" är väl läsvärd och följer på snacket om glasål, ålyngel eller anguras som jag stött på under de sista dagarna av december, Mattias berättade om en upplevelse i San Sebastián som en erfarenhet han var relativt likgiltig inför.

Köttsnacket är väldigt bra och det är en problematik i det som jag lever fullt ut som ex-veg, bindel för ögonen i utbyte mot marmorerat kött, men samma moraliska inkonsekvens finns i alla instanser av vårat levande som människor av väst.

Den senast publicerade frågeställningen är skriven av Annina Rabe, som står bakom årets näst bästa blogg men den här iaktagelsen tror jag hon snott från Jonas Hallberg under Spanarnas formtopp -95. Sociala markörer är vida diskuterade utifrån klassperspektiv, men det intressanta är väl vägarna för progressivitet? Årets klubb håller hon som sin Råbiffsklubb och jag tror inte det är rätt väg, om hon nu vill avdramatisera vinets roll som, oftast manlig, hävdelsepistol det vill säga.

De nästkommande artiklarna skall bli intressanta att läsa, 4 to go, men den kvarlämnade insikten är hur förbannat bra Taffel.se verkligen är som för de här diskussionerna varje dag med alltid utmärkta Lisa Förare- Winbladh i bräschen.

De borgerliga fem rätter som presenterades igår var kanske ambitiösa, vissa var bra och vissa träffade inte riktigt balansen mellan sött och surt, snyggt och fult. Jordärtskockskrämen gjorde den halstrade pilgrimsmusslan väldigt blek men pytten som gjordes på resterna av kronhjorten idag var fantastisk. Med riven pepparrott och Worcestershire sauce. Äggula på och en Nils Oscar God Lager till. Snart bakiscrème brûlée...

Tillycka med det nya!