Another day

Imorgon bitti lämnar min käresta mig för två veckor i Kalifornien, efter mina 8 dagar i Rom känns det. Det värker lite och jag har ingen aptit, rödbetor på Tempo lämnade mig likgiltig igår. En flaska Veuve Clicquot Vintage Rosé Brut 1999 ikväll får mig kanske att tänka på när hon kommer hem igen istället för avskedet.

Har svårt att skriva om Italien än. En brutal misshandel av ett par barn i söndags svärtar minnet. Ambivalensen spetsades med händelsen, samtidigt som man håller krampaktigt i sin plånbok varje steg man tar på de smutsiga gatorna i staden så är ingen värd en påhejad skallning. På en marknad i utkanten av Rom blandades alla Roms lägsta kaster med turister och fejkläder. Vi hade ångestladdat ätit porchetta i vitt bröd från ett gatustånd och vi diskuterade vem som skulle bli magsjukast. Jag som skulle resa hem samma kväll var likblek över min brist av rutin. Jag skulle aldrig äta på en marknad i Sverige, MEN i Rom, då skulle jag ha det mest suspekta köttet som gick att finna.

Plötsligt hejar en folkmassa på vuxna män som slår och trycker ner två påkomna ficktjuvar. Pojkarna var runt tio år gamla och ingen kunde hävda att de valt sitt livsöde med många andra val. Publik uppstår som hejar på gripandet och fegt tar en stor burdus man ett steg framåt och skallar den redan arresterade pojken till marken. Zidanes skalle var en puss i jämförelse.

Rom var en ambivalent upplevelse överhuvudtaget, det var länge sen jag upplevde så många motsättningar och så mycket smuts. Ett Disneyland med amerikaner överallt och Pizza e Pasta för 15 € i varje gathörn. Den 40- gradiga värmen försörjde min trötthet och det blev stunderna av skugga och stillhet som blev de bästa. Mer om de kommer.