Tortiglioni m. Tomat& Vindruvssås & Mozzarella

Rensade bland foton igår inför det stundande datorbytet och fann den här ohyggliga matbilden från den gångna sommaren. Lägger upp den här innan den försvinner från min dator. Inspirerade av studentlivet lagade vi en veckans klipp måltid och tog nästan bara saker vi fann på extrapris på Hemköp och lagade en måltid av det. Direkt efter att vi plockat upp en korg möttes vi av en grönsaksdisk som erbjöd zucchini, körsbärstomater (!) och gröna kärnfria vindruvor på extrapris. Körsbärstomaterna kostade 18 kronor kilot så vi unnade oss en halvfull korg och flämtade av inspiration när vi gick vidare i butiken.

Vi diskuterade allt man kunde göra baserat på körsbärstomater men jag hade redan bestämt mig, jag såg saften av druvor och körsbärstomater koka grovhackade vitlöksklyftor och zucchini så tydligt framför mig att mitt sällskap blev rädd för min tomma hungrande blick. För att få något basiskt i rätten som kunde balansera ut druvorna lade vi i en stor bit mozzarella som dock inte var på extrapris, hushållsosten som var det hade definitivt inte varit lika god på pasta.

Hacka gullök fint och vitlök grovt och stek i rikligt med olivolja. När köket luktar Italien så lägg i zucchinin och låt den steka tills den är lite transparant, har du bråttom kan du skära ur kärnhuset innan. Häll över 500 gram halverade körsbärstomater och lika mycket halverade vindruvor. Låt det steka tills det blir simmigt, sätt på lock och låt det reducera ner till en kräm som smakar himmel. En sötsur, mustig sensation som får det att vattna i munnen på en. Har du färsk basilika hemma så ha i det, men hoppa över torkad.

Den enda pastan jag åt i somras , som jag nästan föråt mig på var Zetas Tortiglioni. Den blir alltid al dente, det är som den kommunicerar med en i kastrullen, man ser på den när den är klar. Stunsen i de skruvade makaronerna gör att man glömmer alla snabbmakaroner man någonsin ätit och önskar att man fick äta med pastasleven.

Lägg inte på mozzarellan förens precis innan servering, den skall inte hinna bli trådig, då förstör den hela rätten med sitt kladd. Skippa parmesanen, låt rätten stå på egna ben med hjälp av lite svartpeppar, färsk basilika och havssalt.

Ett riktigt bra krig.