fredag, april 28, 2006

Gnocchi med Broccoli & Citronpesto


Jag hade en italienare nere över helgen. Det experimentella köket fick ligga i träda och traditionerna fick träda fram. Det var mer genomtänkte stilövningar köket än i den här texten under helgen och jag är fortfarande mätt efter denna exkursion i den napolitanska kokkonsten. Det enklaste blir godast, det är så italiensk mat skall lagas. I Food Noir Skriver Mons om att det italienska köket inte utvecklats på flera hundra år, att det är traditioner och husmödrar som styr både i hemmet och på trestjärniga krogar. Min vän Benedetto personifierar denna inställning och gillar att hålla det enkelt, med få ingredienser och mycket smak. Jag gillar att alltid tänka på nya innovativa sätt att krydda saker, han tycker att 3 klyftor vitlök är en bra grund till ALL mat.

På kvällen lagade vi gnocchi, jag har lagat det förut och skrivit om det på bloggen, då var det med en sydamerikan och nu med en sydeuropé. Jag tycker att det italienska sättet att förädla potatis på är det finaste i världen. Knölar blir det guld. Att skapa den perfekta degen, som inte blir mjölig, seg eller lös kommer nog att ta en livstid.
Jag mötte Benedetto direkt på tågstationen efter jobbet och hade inte en tanke på mat. Han verkade ha funderat desto mer på det och föreslog gnocchi med en broccolipesto till och jag tittade förundrat och medhållande på honom i matbutiken. Vi plockade på oss mozzarella, körbärstomater (blev en fantastisk pastasås till lunchen dagen efter), färsk basilika, broccoli, citron och potatis för att traska hemåt i uppsluppen och hungrig ton. Diskuterade begravningsmusik, minnen och restaurangskolor.

Jag knådade degen: ca. 10 pressade potatisar, 4 dl vetemjöl och lite salt. Benedetto kokade sönder broccolistavar och stekte blommorna hårt med vitlök och citroncest i olivolja och smör. Broccolibuketten återförenades sedan delvis torr och delvis massakrerad och fick lite peperoncinoolja och citronsaft tillsatt. Salt och färsk basilika på toppen, ett par blad som blev ett rykande lövverk. Amen. Bonne Guerre.

Etiketter:

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar

<< Home