fredag, april 21, 2006

Amarone Tommasi Della Valpolicella Classico 2001

Brukar prata om att man inte skall göra kultur till klassfrågor. Brukar också när jag är lite väl unnad prata utbrett och entusiastiskt om min teori om att livet går ut på att unna sig. Gottfrieds vän lever efter mottot: "Jag måste leva över mina tillgångar för att inte leva under mina värderingar." Det tycker jag är att ta i, men han har en poäng, saker smakar bäst när man är pank. Jag köpte en halvflaska av detta fantastiska Amarone vin till mellanfesten ikväll. Bara för att unna mig i slutet av månaden, säga till mig själv: "det är du värd Alfred."

Detta är också en påminnelse om att jag skall beskriva fyllan för er imorgon, den påbörjades med ett Campolieti Ripasso (också Valpolicella) och den kommer inte att avslutas förens om många timmar.

Bonne guerre mes amis!


Våra vänner på Stockholm Cru recenserade vinet här.

Etiketter:

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar

<< Home