Mynta

Vet inte om jag tycker mest om Caipirinhas, Mojitos eller Mint Juleps. Har hört att man inte behöver välja drink men örten har jag valt för länge sedan. Mynta är en fantastisk drinkört, hade myntan varit ett krig hade det varit Andra Världskriget, det fetaste av dom alla. Drack den godaste Mojiton jag smakat till tonerna av Jenny Wilson över Silent Shout. Äntligen någon som förstått skillnaden på sockerlag och strösocker.


Drack ett te på färsk mynta på ett schysst kafé inne på en dold innergård, jag behöver hitta på ett nytt ord för att beskriva det: "atmosfärskt" i Berlin. Innehavarna till kafét hade lyckats förena olika typer av atmosfärer som koncept, jag fick vibbar av en fransk bistro, en amerikansk diner, ett brittisk konstmuseum och ett taxichaffisfik i Göteborg. För att göra ett kraftigt och ett meningsfullt té på mynta krävs det en hel bukett och det är därför ganska löjligt att göra själv om man inte har en handelsträdgård att besökai närheten om nätterna .

Nu är myntan ganska ohotad som drinkört. Än så länge har jag aldrig stött på en cocktail med rosmarinkvist i eller en grogg med oregano. Citronmeliss har säkert använts som garnityr men den är för mesig för att göra en drink på och den skulle dränkas av citron- eller limesaft. Nu skall jag sluta går som katten och droppa det. Om jag inte är först med utnämnandet av hippa metropoler, så måste jag vara först med drinkörter; Basilika kommer att slå snart. Då inte med vodka som Sputnik tror utan med Gin.

Note to self. Gör en granité på apelsinjuice med Plymouth Gin och mortlad färsk basilika.