Analys

Axel Nilsson av Agnes Malmros

Min mamma och min syster har varit och hälsat på min morfar Axel Nilsson som bor i Thailand, av medicinska och helt andra skäl. Innan det bodde han i Nice och innan det så reste han runt jorden, om och om igen. Mailar med honom en gång i halvåret och i den senaste brevväxlingen förkunnade han att de enda böckerna värda att läsa är Odysseus av James Joyce och Satansverserna av Salman Rushdie och att det är av yttersta vikt att jag slutar att skriva om mat och ägnar mig åt mina läxor. Det jag finner roligaste just nu är det han först är inne på, att läsa, litteraturen hittar mig hela tiden under tunnelbaneresorna som tar upp nästan 2 timmar av min dag. Läxorna än så länge är bekräftelse efter bekräftelse på att jag kan detta och jag ägnar 70% av tiden åt att förklara grundläggande studieteknik för mina klasskompisar. Att skriva om mat, ja, jag misshandlar mig själv tidvis här med inspirationslösa pastor och baked beans. Färskpressad äppeljuice målar upp illusionen om att jag tar hand om mig själv.

På tal om identitetskris så var det just det senaste ordet någon sökte sig in på sidan via: "identitetskris". Innan det någon som sökte på "gevrey chambertain" och en undrade "hur gör man halstrad råbiff och varför?". Första ordet där säger en del om bloggen just nu, andra googlingen är ett vin jag inte varit i närheten av sen jag flydde Sverige och den sista frågeställningen, som jag inte tror att personen som hittade hit fick svar på, är alltid relevant. I alla fall"varför?"

Identitetskrisen är en rolig sökträff, inte lika kul som "gult slem med ögon" men den känns så träffande, och jag hoppas att personen som gjorde djupa efterforskningar i ämnet fann ro och stoff på bloggen. Gevrey- Chambertain från Domaine Trapet, vad jag vill känna tyngden av ett glas bourgogne i min hand och råbiff, men för fan inte halstrad, med äggula, något serverat så rare att det blöder. Det och jag är back on track.