fredag, februari 24, 2006

Indisk gryta med Haloumi&Koriander

Klockan är 04.23, min hemtenta skall vara inne om dryga sex och en halv timma, har precis överfört uppgiften till Word (word!) så att jag skall slippa stirra blint på pappret i tjugo minuter till. Har satt på den estländske kompositören Arvo Pärt som jag fann via någon lundensisk mp3blogg häromdagen. Viss musik går en helt obemärkt förbi bara för att man inte kännt någon som hållt sig uppdaterad på modern klassisk musik. Arvo är mindre kreativt hämmande än Ludacris och Eric Prydz som jag har testat att plugga till innan.


Tidigt i juni förra året var jag på en beryktad Stockholmsturné, jag besökte en vän och hälsade på ett par andra. Det var ett par fantastiskt trevliga dagar som var lite utav den sommarens höjdpunkt. En kväll hamnade vi på Indian Garden som vunnit en Gulddrake för bästa budgetkrog i Stockholm. Min polare Johan hade hela resan dit pratat om att beställa in rätten Saag Paneer som är en indisk klassiker. Han hade nästan pratat lika mycket om den som om det indiska ölet Cobra som serveras på 66 centiliters flaska. Båda var en hit. Drömde om rätten halva sommaren när jag ätit för mycket mat kryddat med färska örter och olivolja.

När jag och min kompis Johan åter fann oss tillbaka nere i Lund och hungriga så bestämde vi oss för att försöka återskapa rätten (inte upplevelsen) i mitt kök. Vi hade båda identifierat koriander som huvudkryddan men även någon form av curry. Vitlök, spenat och haloumi (här verkar varannan indisk krog ha olika ostar) var de andra givna indigrienserna. Vi lyckades, vi hade bara torkad koriander men det gick ganska bra, krävdes extrema mängder bara.

Så i onsdags var jag tvungen att göra det igen, nu med färsk koriander. Det slog mig direkt hur lätt det är att göra. Gör en snabb tomatsås, krydda med salt och curry. Jag använder en curry masala, den är inte speciellt söt och ganska kraftig. Jag skulle inte rekommendera att använda en sötare curry. Häll i fryst hackad spenat och tärnad haloumi. Låt såsen puttra så att det mesta av vätskan försvinner ifrån spenaten och tomaterna och tillsätt sen rikligt med hackad färsk koriander. Jag tog en nästan en hel kruka för att verkligen ge rätten kraft men det går säkert att ta mindre. Servera med ett pilaffris om du orkar men jag använde okrydda vildris. Koriandern är en oerhört dominant krydda så man skall inte slösa speciellt mycket andra kryddor på grytan.
Garnera med en skiva citron för att få lite färg till den annars ganska fula och till utseendet tråkiga måltiden.

Jag serverade ett Mont Gras Reserva Carmenère Shiraz till. Fruktigt ungt vin, ganska mörk färg i ton med tomatsåsen, jag tyckte att vinet smakade koriander och blåbär och Mina tyckte sarkastiskt att vinet smakade gödsel och hallon. Kanske skulle haft ett ännu lättare vin till som inte krigats så av koriandern, men samtidigt så var detta vinet alldeles för lätt för min smak. Finns många viner för 70 kronor som jag hellre köper med lite mer attack och kraft.

Nu, till arkitekturens historia, imorgon falafel.

Etiketter:

6 Kommentarer:

Blogger Unknown sade...

Mmm... jag ska i fortsättningen besöka din blogg varje gång jag behöver matinspiration.

2:16 em  
Blogger Unknown sade...

Tack som fan! Hoppas att jag kommer på fler recept bara...

7:58 em  
Blogger Julan sade...

Hmm, är inte Arvo Pärt finländare? Det var jag nästan säker på. Men å andra sidan kan detta kanske skyllas på min svaghet för Finland.
Är överlag ganska kritisk mot både indisk mat och koriander men just den i inlägget beskrivna rätten är riktigt god! Funderar lite över tomaterna...kan det vara så att man inte alltid tillsätter dessa? Mängden olja känns också lite godtycklig från ställe till ställe, men jag tycker nog att det ska vara ganska mycket olja, för en rundare smak.

12:09 em  
Blogger Unknown sade...

Jag tror det är vanligt att inte ha några tomater alls, det är jag som är svag för! Jag gillar att du är "kritisk" mot indisk mat, är det något speciellt som du brukar anmärka?
Arvo är estlänning men han jobbade nog i Helsingfors?

5:01 em  
Blogger Julan sade...

Ja, det är väl koriandern jag egentligen inte gillar. Jag tycker heller inte om stark mat, på det sättet som indisk mat ofta är. Smakupplevelsen förtas helt enligt mig om det bränner i munnen. Stor smak är inte alls detsamma som stark smak, som jag brukar säga. Men naanbröd är gott! (Jag är nog inte så förtjust i curry heller.)
Jag gav en skiva med Arvo Pärt till Gunnar i julklapp. Han blev glad.

7:24 em  
Blogger TM sade...

Är du släkt med Ulf Malmros (obs jag tänker inte säga att han är dryg så du behöver inte oroa dig)?

7:15 em  

Skicka en kommentar

<< Home