"Varje skolad ätare"

Tidningen Stureplans tillträdande chefredaktör Carl M Sundevall skriver under på CRFN: s upprop om mat och vin som trendig identitetsmarkör och startar en blogg: À la Carl M. Den är dock mer inriktad än så och skall handla om hur mat och vin används som stilmarkör på Stureplans restauranger. Det verkar lovande, lite torrt språk men det lär bli vackrare i takt med inläggen.

Det kan göras väldigt uteslutande, genom överflödigt namnsläppande av krogar och vilka som var där eller väldigt underhållande med underskattade tallriksskildringar och långkokstips. Det blir intressant att se om det blir en liten etikett skola för postbrats och det antyds om det i det första inlägget. Jag hoppas på att det blir en blogg om hans syn på gastronomi utifrån hans egna preferenser.

Bloggens första dag handlar om avsmakningen av vin på restaurang. Det är roligt, hur vissa gurglar vinet och tänker länge och väl innan de godkänner det. Doften av ett korkskadat vin känns oftast från en meter när man öppnar flaskan så den proceduren är många gånger väldigt överspelad. Han återkommer senare och ger oss informationen om att det bästa är att låta personalen prova vinet och det är väldigt kyligt. Det kommer att komplettera min stil. Problemet är när man äter på krogar som saknar en avlönad sommelier, då står de och väntar på dig likt en flourtant och de går inte förens du sköljt munnen med vinet och tittat dom djupt och medgivande i ögonen. Vet någon varför de också står och håller upp flaskan framför dig under proceduren? Står inte nödvändig information i menyn?