torsdag, april 03, 2008

Ett dopp i inälven

Jag satt på en parkbänk i Queen's Park i lördags och höll mina nyjoggade fötter undan från barnvagnshjul. Jag andades tungt, lungorna kändes krympta av morgonkylan och slemproduktionen hade inte avtagit än, klarsyntheten eller andra andningen fann mig plötsligt. De gråa husen som omger parken i säkert 8 kvarter gav mig vidvinkelssvindel, det kändes som om mitt synfält spännde om 360 grader och jag behövde en tunnel för att stilla mitt hjärtas rusande. Jag behövde fokusera. Jag har lyckats med det olyckliga konststycket att försumma det jag så länge proklamerat som vitaler, vin och mat. Jag har lagat oinspirerad mat, inte druckit ett gott vin på månader och inte ansett mig ha pengar till att äta på lokal. Efter en fantastisk helg i Barcelona i januari, där jag levde i världsklass så hade jag inte tid med fyllor längre. På parkbänken, tagen av insikten beslöt jag mig för att börja bränna pengar igen.

Det började starkt på Farmer's Market, 6 st. fantastiska tomater som jag avnjutit hela veckan. De känns tyngre än vanliga tomater, de saknar nästan kärnhus och är melerade som ädelstenar, en organisk getost, mineralrik, sansad och inte så vildskjutande som mycken ost av just den mjölken brukar vara och ett surdegsbröd för 50 kronor (bröd i England är lika svårt att finna som god korv i Sverige). Penk's tillsammans med Ia var överraskande bra, enkelt, Bellinis innan, ett Crozes- Hermitage till en terrin med en underbart unken, matig chutney följt av anka, väldigt fin anka med en sky som hade hittat exaktheten i den brända tonen som alltid är avgörande.

Igår åt jag efter tips från Olle på Great Queen Street. För att återfå min livsglädje kände jag att jag behövde göra det fullt ut, genom att testa något nytt, något som kändes levande. En sallad med varma ankhjärtan. In kom förutom en fint komponerad frisésallad, tulpanknoppsformade små möra pumpar som serverades med bacon och en sherryvinaigrette. Jag har aldrig ätit hjärta förut och det var annorlunda, inte lika annorlunda som tuppkam, detta var faktiskt aptitligt i konsistensen. Till huvudrätt en fantastisk Arbroath smokie, en rökt fisk med gräddsås och gräslök. Simpelt skotskt.

På god väg nu.

Etiketter: , ,

2 Kommentarer:

Anonymous Anonym sade...

du får börja baka ditt eget bröd alfred.

11:50 em  
Anonymous Anonym sade...

Arbroath smokie med gräddsås och gräslök låter fantastiskt. Även om jag känner mig tvingad att varna dig för att simpelt skotsk här i Edinburgh oftast betyder friterat. Det som friteras verkar spela mindre roll.
Passar på att tacka för mattipsen i London också. Biffen på St Johns var en av de bästa jag ätit.

12:18 em  

Skicka en kommentar

<< Home